Denna studie underso?ker hur Systembolagets roll kan uppfattas genom deras organisationsbera?ttelse. En tematisk textanalys har gjorts av Systembolagets webbpublicerade material fo?r att faststa?lla vilka diskurser som framtra?der i materialet fo?r att framsta?lla deras roll. Denna studie bygger pa? Zygmunt Baumans teori om va?rt samtida konsumtionssamha?lle samt John Clarkes resonemang om hur offentliga organisationer har beho?vt anpassa sig till detta konsumtionssamha?lle.

Titel: Kriskommunikation och Maktrelationer. En retorisk analys och kritisk diskursanalys av pressmeddelanden Författare: Alexander Frost Utgivningsdatum: 2012-08-29 Handledare: Michael Krona, Fredrik Edin Examinator: Bo Reimer Utbildning: Medie- och Kommunikationsvetenskap Typ av dokument: C- uppsats Språk: Svenska Syfte: Att utifrån fyra olika företags kriskommunikation i form av pressmeddelanden analysera språkliga mönster och strategier sedda ur ett maktperspektiv. Teori: Diskurs och makt, Strategisk kommunikation, Hermeneutik Metod: Kritisk diskursanalys, Retorisk analys Nyckelord: Kriskommunikation, Pressmeddelande, Diskursanalys, Retorisk analys, Strategisk kommunikation, PR.

Analysmaterialet i denna uppsats består av en rad riksdagsdokument behandlandes den svenska riksdagens cannabisdiskurs. Detta analysmaterial som behandlas är under perioden 1990 till 2007. Vi har även studerat hur policydebatten har förts i ett historiskt perspektiv under perioden 1968 fram till mitten av 1990-talet.Frågor utifrån en Foucaultinspirerad diskursanalys behandlar en rad ämnen inom diskursen och vid närmare analys beskrivs den svenska riksdagsanalysen som synnerligen ensidig.Nyckelord: Foucault, cannabis, diskursanalys.

Syftet med denna studie är att genom kritisk diskursanalys analysera texter som innehåller negativ stereotypisering, stigmatisering, diskriminering och kategorisering i webbtidningen Avpixlat. Frågeställningarna som uppsatsen ämnar besvara är: Hurskildras personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i Avpixlat?Hur skildras underordningen av "de andra"? Samt, hur stereotypiseras dessa grupper? Uppsatsens teoretiska utgångspunktär socialkonstruktivismen och empirin är baserad på 132 artiklar som har samlats in från Avpixlats webbtidningunder publiceringsperioden 1-30 April 2014. Analysen är baserad på Faircloughs Critical Discourse Analysis. Skildringen av personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i tidningen är sammanfattningsvis negativ.

Syfte Att med hjalp av kritisk diskursanalys undersoka den politiska bloggenTeoriKritisk diskursanalysMetodKritisk diskursanalysResultatGenom vara analyser lyckas vi identifiera likheter och skillnader mellan EUkommissionaren Cecilia Malmstrom och komikern Magnus Betners bloggar. Ett liberalt forhallningssatt och ett gemensamt intresse i migrationsfragor ar vad de har gemensamt medan deras kommunikation i ovrigt skiljer sig pa alla plan. Analyserna visar hur politiska budskap kan kommuniceras pa olika satt..

Specialarbete, 15 hpSvenska för blivande lärare, specialisering 2, LSV 410Ht 2011Handledare: Karin Helgesson.

Denna studie kom till efter att RFSU hade börjat arbeta med frågor om sadomasochism, och efter att Socialstyrelsen tog bort sadomasochism ur sin diagnosmanual. Syftet med studien är att ta reda på vilka diskurser som används när media talar om sadomasochism.Queerteori är det teoretiska fundamentet i studien. Jag utgår även från Michel Foucaults teorier. Min metod är foucauldiansk genealogisk diskursanalys. Analysmaterialet består av 33 tryckta artiklar från svenska dags- och kvällstidningar.Resultatet visar att talet om sadomasochism i media följer olika diskurser.

Syfte: Att göra en diskursanalys av två olika bloggar (politikerblogg respektive ?kändis?blogg) för att se vilken interaktivitet som uppstår i bloggen mellan läsarna och även bloggaren själv. Jag vill komma fram till vilka slags åsikter som förs fram i diskussionen och om och i så fall på vilket sätt bloggaren är delaktig i diskussionen i kommentarsfältet.Teori: Studiens främsta teoretiska utgångspunkt har varit den offentliga sfären. Metod: I studien har diskursanalys använts som metod med tyngdpunkt på Faircloughs kritiska diskursanalys. Slutsatser: Analysen har kommit fram till att offentlighet och offentliga personer inte alltid innebär att personens åsikter är offentliga, att gränserna mellan offentligt och privat syns tydligare hos bloggaren än hos kommentatorerna samt att gränserna mellan offentligt och privat skiljer sig beroende på vem det är som driver bloggen.

I denna studie görs en kritisk diskursanalys av hur slöjan framställs och artikuleras i media. Bilden av slöjan är starkt påverkad av den muslimsk-islamistiska kultur som den är nära förknippad med och därför kan tidigare forskning kring postkolonialism och Orientalism relateras till materialet. Genom den postkoloniala diskursordningen återges en stereotyp skildring av den slöjade kvinnan som traditionell, kuvad och förtryckt. Men slöjan sätts även in i en annan kontext där den fungerar som en protestaktion i ett segregerat och uteslutande västerländskt samhälle..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvärldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen".

I denna uppsats undersöks diskursartikulationer kring narkotikamissbruk för att ta reda på hur de konstrueras i medietexter, vilka som får komma till tal samt vilka roller dessa artikulationer tar och deras förhållande till varandra. Teorin som använts är Faircloughs kritiska diskursanalys och som komplement till den har Laclau & Mouffes kritiska diskursteori använts. I studien synliggörs tre olika artikulationstrender beroende på vilken ideologisk utgångspunkt skribenten kunde antas ha baserat på sin position. Dessa positioner diskuteras sedan med hänsyn till drogernas historiskt kulturella kontext..

Studiens huvudsakliga syfte är att visa hur "sex är rasialiserat och ras är sexualiserat" (Nagel 2003) utifrån queerteoretiska och postkoloniala perspektiv i ett svenskt, offentligt välfärdsdokument. Analysen klarlägger hur konstruktioner av kategorierna sexualitet, genus och etnicitet är oskiljbara i framställningar som förespråkar sexuell hälsa i Malmö stad.Metoden är genealogisk och inspirerad av foucauldiansk teori. Den historiska kontext där uppfattningar om sexuell hälsa och välfärdsbehov konstruerades beskrivs i en historisk bakgrund i uppsatsen. En sådan bakgrundsöversikt syftar till att vägleda läsaren till att få förståelse för de lokala utgångspunkter som präglat studiens och materialets tillkomst..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet..

Den här uppsatsen har sitt fokus på identitet inom skönlitteraturen och jag har studerat tvåskönlitterära texter. De texter som har analyserats är en roman av Jonas Hassen Khemiri och ennovell av Alejandro Leiva Wenger där olika uttryck för identitet har studerats och identifieratsmed diskursanalys. Huvudfrågorna har varit hur identitetsfrågor och relaterade fenomenkommer till uttryck i texterna och med vilka medel författarna skildrar dem. Detsammanfattande resultatet visar att litteraturen skildrar identitetsarbetet som i form av dialogmed ett inre jag och i form av kampen mot omvärlden. Litteraturen ger en mängd olikatolkningsmöjligheter och diskussionsunderlag till frågor om identitet..

Syfte: Att kartlägga eventuella skillnader i konstruktionen av klimatdebatten i DN och Expressen.Metod: Diskursanalys.Teori: Socialkonstruktionism och Diskursanalys.Resultat: Det förekommer skillnader mellan de två tidningarna i form av rubriksättning, ordval och innehåll. .